Inom ramen för ett forskningsprojekt under ledning av akademiprofessor Seppo Ylä-Herttuala har man i flera år utvecklat en behandlingsform för aggressiv hjärncancer. Syftet med behandlingen är att samtidigt effektivisera kroppens eget immunförsvar, dvs. kroppens motståndskraft, så att de cancerceller som finns kvar i kroppen förstörs.

Globalt sett finns det för närvarande endast ett fåtal forskningsgrupper som har kommit så här långt i forskningen av hur mänskliga celler används vid behandling av hjärntumörer.

Det behövs forskning på hög nivå, eftersom prognosen för elakartade hjärntumörer är dålig. Cancertumören kommer i allmänhet tillbaka mycket snabbt efter en operation, och de insjuknade lever i genomsnitt ett år efter att de fått diagnosen.

Den genterapi som utvecklas av Ylä-Herttualas forskningsgrupp genomförs enligt principen om en enda behandlingsomgång.

Detta är mycket betydelsefullt med tanke på patientens livskvalitet. Terapigenen förs in på önskat ställe i form av små injektioner med hjälp av en genvektor i samband med en hjärntumöroperation.

Enligt undersökningarna bidrog genterapin till att patienternas förväntade livslängd efter diagnosen ökade med ungefär hälften. Terapin förbättrade också deras livskvalitet betydligt under det första året, jämfört med traditionella cytostatikabehandlingar. Detta genläkemedel har ännu inte fått något myndighetsgodkännande.

Forskningsrön framtagna av många högkvalificerade proffs efter flera decenniers arbete

I Ylä-Herttualas forskningsgrupp arbetar cirka femtio forskare. En del av dem koncentrerar sig på hjärncancer, medan andra utvecklar teknologi för genöverföring. Universitetet i Kuopio har alltid haft starka traditioner inom genteknologi, och i synnerhet inom utbildning och forskning med anknytning till molekylbiologi och DNA-teknologi.

Ylä-Herttuala menar att en av framgångsfaktorerna också varit samarbetet med Kuopio universitetssjukhus (KYS). – Åtminstone hälften av framgångarna inom vår forskning har vi KYS att tacka för.

Han arbetade själv vid sjukhuset redan år 1995 och hade då till uppgift att leda Nordens första ingrepp med gentransfer för att behandla en elakartad hjärntumör.

– Vi har hållit på länge med detta arbete. Vi för inte bara in virus i celler, utan vi för in dem i riktiga djur och människor. Vid forskningen av genterapier behövs därför inte bara läkare, utan även cell- och molekylärbiologer, som dels undersöker patienter, dels jobbar vidare med sin pipett och datormus. Man kan inte riktigt utsätta patienter för behandlingar som baseras på den senaste behandlingsteknologin, om man inte själv har varit med och forskat i dem och sett vilka effekter de har.

Stipendier ger genterapier en skjuts framåt

Själv är Ylä-Herttuala en av de främsta genforskarna. Han berättar att han varje dag lär sig något nytt om människan, biologin, naturen, fysiologin och olika sjukdomar.

– För att en människa ska tillfriskna från cancer, behövs inte bara läkemedelsbehandlingar, utan alltid även människans eget immunförsvar. Att skapa immuna reaktioner på cellnivå är ett centralt vapen i kampen mot inkräktande cancerceller.

Med Cancerstiftelsens stöd kan forskningsgruppen lägga till en viktig bit i arbetet med genterapier, nämligen möjligheten att utnyttja kroppens egen försvarsmekanism.

Ylä-Herttualas grupp undersöker hur den genterapi som de utvecklat inverkar på hjärncancer, äggstockscancer och urinblåsecancer.

Cancerstiftelsen stöder detta forskningsprojekt vid Östra Finlands universitet genom ett stort stipendium. Projektets syfte är att utveckla behandlingsformer för elakartade hjärntumörer.

text: Vuokko Maria Nummi