“Ur forskarens synpunkt är Cancerstiftelsens årliga stipendieprocess mycket snabb. På så sätt sätter den fart på de framsteg som man gör inom forskningen och sparar väldigt mycket arbetstid på samhällsnivå”, beskriver Cancerstiftelsens generalsekreterare Sakari Karjalainen.

I fjol fick Cancerstiftelsen donationer för 7,1 miljoner euro. Medlen ges vidare till forskare genast i år. Våra donatorer spelar en väsentlig roll för att de här forskarna kan utföra spetsforskning till förmån för cancerpatienter och deras närstående.

Cancerstiftelsen är den största privata finansiären av cancerforskning i Finland

Cancerstiftelsen fungerar enbart med donerade medel. Jämfört med fjolåret höjde stiftelsen sin stipendiesumma år 2017 med en miljon euro. I och med att den offentliga finansieringen har minskat spelar stiftelsens finansiering till cancerforskare en allt viktigare roll när det gäller utveckling av cancerbehandlingar. I statsbudgeten har anslagen för forskning inom hälsovårdssektorn minskat under åren 2011–2016 reellt med 63 procent.

Storstipendierna beviljades till prostatacancer- och bröstcancerforskning

Till professor Anssi Auvinens forskningsgrupp beviljade Cancerstiftelsen ett storstipendium på 450 000 euro för utveckling av screening för prostatacancer: Ett randomiserat experiment för trestegsscreening för prostatacancer.

Forskningsgruppen syftar till att klarlägga huruvida screening för prostatacancer kan utvecklas på så sätt att man i fortsättningen blir av med de onödiga cancerdiagnoser som PSA-mätningen medför och som leder till cancerbehandlingar som i onödan försämrar patienternas livskvalitet. I detta nu står det ingen pålitlig screeningmetod till förfogande som skulle hjälpa att upptäcka prostatacancer.

I forskningsprojektet strävar man efter att finna en metod där tilläggsundersökningar kan begränsas till de män som på basis av även andra värden än PSA har en ökad risk för prostatacancer. I det nya screeningprojektet remitteras män med förhöjda PSA-värden till fortsatta undersökningar först på basis av andra blodtest och därefter vid behov med hjälp av avbildning med magnetresonans. De egentliga diagnostiska undersökningarna begränsas till de män som på basis av alla tre test har en förhöjd risk för prostatacancer.

  • Det här är ett logiskt nästa steg i klarläggningen av möjligheter till screening för prostatacancer. Hälsovårdssystemet och registren i Finland erbjuder unika ramar för forskningen, och ett motsvarande experiment skulle knappast kunna genomföras någon annanstans än i Finland, betonar Anssi Auvinen.
  • Projektet baserar sig på ett brett samarbete mellan specialister inom olika områden, flera enheter och två orter.

Med tidigare stipendier som Auvinen beviljats av Cancerstiftelsen har han forskat i t.ex. vilken grupp som skulle dra mest nytta av screening för prostatacancer.

Professor G. Steven Bova och hans forskningsgrupp i Tammerfors beviljades ett stipendium på 300 000 euro från Movember-fonden. Forskningsgruppen forskar i hur man molekylärt letar efter metastaser i prostatacancer med hög risk.

  • I vårt forskningsarbete utnyttjar vi nya metoder för att leta efter DNA-mutationernas anatomiska bakgrund hos män som har prostatacancer med hög risk. Med hjälp av de här mutationerna försöker vi karaktärisera de viktigaste molekylära egenskaperna hos de skadliga celler som sprider sig utanför prostatan. Vi försöker komma underfund med hur de här cellerna kan kontrolleras eller hur de kan stoppas genom att använda de existerande läkemedlen eller andra behandlingar. Vi berättar för behandlande läkare om behandlingar som patienterna kan få i personifierade kliniska undersökningar.
  • Målet är att hitta de rätta behandlingarna för varje patient som nyligen fått diagnosen prostatacancer med hög risk, förklarar G. Steven Bova sitt forskningstema.

Professor Robert Winqvist med sin arbetsgrupp i Uleåborg beviljades ett Rosa band-stipendium på 450 000 till sitt forskningsprojekt: Ärftlig benägenhet för bröstcancer: faktorer, verkningsmekanismer, sjukdomsmodeller och klinisk signifikans.

Winqvist med sin forskningsgrupp strävar efter att identifiera nya och särskilt i den finländska populationen viktiga, medfödda skadliga faktorer för bröstcancer och förstå deras cellbiologiska verkningsmekanismer och särdrag i cancersjukdomens förlopp.

“Vårt forskningsteam har redan länge arbetat kring ärftlig cancerbenägenhet och försökt identifiera nya och särskilt i den finländska populationen viktiga, medfödda olägenhetsfaktorer. Vi har också strävat efter att förstå deras cellbiologiska verkningsmekanismer och särdrag förknippade med hur cancern uppför sig. Det viktigaste originalfyndet vi gjort hittills handlar om PALB2-genen, vars mutationer, som ökar benägenheten för bröstcancer, har visat sig ha klinisk signifikans både i Finland och annanstans i världen”, berättar Winqvist.

“Genom att bättre känna till faktorer som ökar cancerbenägenheten, deras cellbiologiska verkningar och interaktioner på molekylnivå skapar vi förutsättningar till att utveckla allt effektivare cancerbehandlingar. Förutom att överlevnadsgraden förbättras kan man möjligtvis undvika en del av de dyra och förlängda cancerbehandlingarna genom att införa potentiella förebyggande åtgärder och skärpt uppföljning av cancer hos människor med hög ärftlig risk för cancer. För att det translationella grundforskningsarbetet ska lyckas krävs det utöver en välutrustad forskningsmiljö också tillräckliga forskningsresurser.”

Winqvist har tidigare med stöd av Cancerstiftelsens stipendium identifierat en mängd nya gener som ökar benägenheten för bröstcancer och som är förknippade med DNA-skaderespons.

En miljon euro för utveckling av behandling av äggstockscancer

För första gången beviljade Cancerstiftelsen från sin Rosa band-fond även en finansiering på en miljon euro till TERVA-forskningsprogrammet som upprätthålls av Finlands Akademi. Cancerstiftelsens stöd riktas till akademiforskare Liisa Kauppis forskning: Variation i läkemedelsrespons mellan patienterna i cancerbehandling.

I TERVA-forskningsprogrammet som startar i början av nästa år finansieras projektkonsortier som med djärva forskningsinitiativ söker lösningar på folkhälsoproblem i Finland.

I akademiforskare Liisa Kauppis konsortium forskar man i nya behandlingsmetoder för äggstockscancer.

“Som det nu är förekommer det stora skillnader i läkemedlens effekt mellan cancerpatienter, vilket beror på individuell variation i cancercellernas funktioner. Vårt mål är att på basis av molekylmätningar skapa en modell som kan hjälpa till att skräddarsy en allt mer individuell läkemedelsbehandling för äggstockscancer. Både patienter och vårt hälsovårdssystem skulle dra nytta av cancerläkemedlens bättre effekt och lindrigare biverkningar”, berättar akademiforskare Liisa Kauppi.

“TERVA-programmet är ett viktigt initiativ även ur cancerforskningens synvinkel. Det ger Cancerstiftelsen möjlighet att tillsammans med Finlands Akademi stödja innovativa samarbetsprojekt där flera forskare arbetar ihop”, berättar Cancerstiftelsens generalsekreterare Sakari Karjalainen.

“Cancerstiftelsens donation på en miljon euro riktades till forskning om äggstockscancer. Äggstockscancer är den dödligaste av alla gynekologiska cancersjukdomar. För att kunna utveckla behandlingen av den krävs betydande forskningsgenombrott.”

Cancerstiftelsen utdelar nu stipendier till 88 forskare eller forskningsgrupper. Medlen riktas till grundforskning i olika cancertyper, effektivare behandlingar, patienternas livskvalitet och förebyggande av cancer. När man räknar med de resestipendier som utdelats under årets gång, 70 717 euro, får sammanlagt 146 forskare stöd från Cancerstiftelsen.

Cancerstiftelsen stöder arbetet i Cancerorganisationernas forskningsanstalt, Finlands Cancerregister, med 1 150 000 euro. I summan ingår också den forskning om cancerscreeningar som Massundersökningsregistret, som är en del av cancerregistret, utför. Med hjälp av cancerregistrets forskningsarbete känner man orsakerna till cancer bättre och har kunnat minska antalet dödsfall förknippade med cancer. Tack vare cancerregistret är Cancerorganisationerna en föregångare inom folkhälsoarbete baserat på vetenskapliga resultat bland cancerorganisationerna i världen. Stiftelsen för Finlands Cancerinstitut stöds med 300 000 euro och Nordiska cancerunionens fond för cancerforskning med 180 000 euro.

Rädda männen-insamling ersätter Movember

I höstas utdelades de sista stipendierna till prostatacancerforskning som bestod av donationer som samlats in i samband med Movember-kampanjen. I framtiden finansierar Cancerstiftelsen prostatacancerforskning med lika stora summor, även om samarbetet med Movember nu avslutas. Till exempel i fjol finansierade stiftelsen prostatacancerforskning med nästan 800 000 euro utöver Movember-kampanjens intäkter. Liksom i år kommer medlen att tas från Rädda männen-kampanjens intäkter och Cancerstiftelsens allmänna donationsmedel.

Som bäst pågår en ny Rädda männen-insamling som ökar mängden forskningsmedel som riktas till arbete kring prostata- och testikelcancer. Eftersom Movember-kampanjen under de senaste åren har mattats av, försöker man med hjälp av den nya insamlingen täppa till luckan som uppstått i finansieringen av prostatacancerforskning. Man kan stödja Cancerstiftelsens arbete på många olika sätt, bl.a. genom att bli en månadsdonator eller genom att donera en engångssumma till stiftelsen. Donationer i testamenten utgör en stor andel av det totala insamlingsresultatet. Cancerstiftelsens största insamling är Rosa bandet.