Forskningens mål är att ta fram en vårdmodell som grundar sig på individuellt varierande cellmekanismer. Cancerstiftelsen har finansierat det innovativa projektet med en miljon euro.

 

Molekylärbiologen Liisa Kauppi, som är biträdande professor vid Helsingfors universitets medicinska fakultet, anser att det är möjligt att cancerbehandlingar i framtiden kan intensifieras t.ex. genom läkemedel som utvecklats för behandling av diabetes eller högt kolesterol.

Kauppi leder ett treårigt forskningsprojekt om individuell variation i läkemedelsrespons vid cancerbehandling.

– Vårt mål är att ta fram en modell som grundar sig på molekylmätningar och som gör att patienter får just den vård som inverkar på deras cancerceller. Olika läkemedel som utvecklats för metabola sjukdomar kan bidra till att utplåna cancerceller om vi vet hur läkemedlen ska riktas.

På så vis kan man sannolikt utveckla behandlingar som patienterna bättre tål, vilket i sin tur innebär färre otrevliga biverkningar och förbättrad livskvalitet.

Kauppi vill understryka forskningsprojektets kostnadseffektivitet och omfattande genomslag. Hon jämför satsningen på en miljon euro och nya syften för befintliga läkemedel med en forskningsansats där man skulle utveckla ett nytt läkemedel med mångdubbelt mer pengar.

– Bara i Europa diagnostiseras tiotusentals kvinnor med äggstockscancer varje år. Och eftersom cellförändringarna är av samma typ hos flera hormonella cancertyper, kommer våra forskningsresultat på sikt att också kunna tillämpas t.ex. på behandlingar av bröstcancer och prostatacancer.

Enligt Kauppi är forskningen som just nu pågår vid Biomedicum i Helsingfors unik, eftersom cancercellen samtidigt studeras ur tre olika perspektiv. Kauppi själv fokuserar på cellmekanismer som reparerar DNA-skador.

Docent Eija Pirinen, som är specialist inom cellers mitokondrier, forskar kring metabolism och Mikko Niemi, professor i farmakogenetik, fungerar som läkemedelsexpert. Sampsa Hautaniemi, professor i systembiologi, står för dataanalysen och modelleringen.

För att projektet ska kunna fortskrida på ett målinriktat sätt krävs också cellprov. För cellproven ansvarar Sakari Hietanen, ansvarsområdesdirektören för gynekologisk cancervård vid Åbo universitetssjukhus.

– Vårt mål är att få in hundra cellprov per år. Vi får hoppas att äggstockscancerpatienterna förhåller sig positivt till vårt projekt och att de ger tillstånd till provleveransen, säger Kauppi.

 

Ursprunglig text: Paula Launonen

Foto: Eeva Anundi